Idéellt arbete - det kostar . . . 19 november
Den minskade publikstillströmningen till Timrås matcher kan bli kostsam om den fortsätter. Det sportsliga utfallet, lågkonjunkturen och alla TV-sändningar är orsaker till publiktappet så här långt, konstaterar klubbchefen Thomas Johansson i dagens Sundsvalls Tidning. Det kan bli miljonförluster om tendensen håller hela säsongen.
1978 fyllde Timrå IK 50 år. Det var året då hockeyn och fotbollen skulle gå skilda vägar. IFK Timrå bildades som en avknoppning av Timrå IK.
Och 50-åringen skulle firas på olika sätt. En jubileumskommitté tillsattes.
Harry Sundqvist, legendarisk lokalredaktör i Timrå för Dagbladet och gammal Fagerviksbo, lovade att skriva jubileumsskriften. Han hade en grabb som spelade hockey i föreningen. Grabben blev vid ett tillfälle av någon anledning nekad att gå in gratis på en elitmatch. Harry surnade till ordentligt och tackade för sig.
När allt ska göras på idéell basis blev kommittén helt ställd. Man letade i föreningen efter någon som kunde stava och jag blev övertalad av Arne Öberg och Alfons Dahlin att "hjälpa till".
Jag reviderade gammalt material, besökte olika arkiv och intervjuade gamla fotbollstränare. Fotbollen var ju min grej.
Trots att materialet inte skulle vara alltför omfattande tog det lite tid. Det var ju under skrivmaskinens och karbonpapperets underbara tid.
Jag lämnade mina utkast så att kommittén kunde gå igenom texterna för att se vilka bitar som saknades och vilka texter som passade att illustreras med bilder.
När jag efter några veckor inte hörde någonting besökte jag kansliet, då i en källarlokal i Björken. Den färske kanslisten Thomas Johansson visade på en kartong under ett bord i entrén. Där låg flera hundra nytryckta Jubileumsskrifter.
Han förklarade att man fixat bilder och kompletterat med en text om ishockeyskolan. Svettig i pannan ser jag att de tagit med mina kladdrubriker som varit till för att hålla reda på bladen.
Då jag frågade om jag kunde få ett exemplar vågade Thomas inte ge bort något, ny på jobbet som han var. Till slut fick jag ändå en skrift, men fick för säkerhets skull betala för den. Jag tror det var 10 kronor.
Jag har aldrig sett Jubileumsskriften någonstans efter den dagen. Kanske gick den direkt till tippen. Men jag har i alla fall kvar mitt exemplar, ett köpt exemplar, som ett minne av turerna kring Timrå IK:s 50-årsjubileum 1978.
Texterna jag skrev för över 30 år sedan är väl inga höjdare. Men jag är nog en få idéellt arbetande skribenter som fått betala för att få hjälpa till.
Det är bra att klubbchefen fortfarande är försiktig med pengarna.
Heja Timrå!
1978 fyllde Timrå IK 50 år. Det var året då hockeyn och fotbollen skulle gå skilda vägar. IFK Timrå bildades som en avknoppning av Timrå IK.
Och 50-åringen skulle firas på olika sätt. En jubileumskommitté tillsattes.
Harry Sundqvist, legendarisk lokalredaktör i Timrå för Dagbladet och gammal Fagerviksbo, lovade att skriva jubileumsskriften. Han hade en grabb som spelade hockey i föreningen. Grabben blev vid ett tillfälle av någon anledning nekad att gå in gratis på en elitmatch. Harry surnade till ordentligt och tackade för sig.
När allt ska göras på idéell basis blev kommittén helt ställd. Man letade i föreningen efter någon som kunde stava och jag blev övertalad av Arne Öberg och Alfons Dahlin att "hjälpa till".
Jag reviderade gammalt material, besökte olika arkiv och intervjuade gamla fotbollstränare. Fotbollen var ju min grej.
Trots att materialet inte skulle vara alltför omfattande tog det lite tid. Det var ju under skrivmaskinens och karbonpapperets underbara tid.
Jag lämnade mina utkast så att kommittén kunde gå igenom texterna för att se vilka bitar som saknades och vilka texter som passade att illustreras med bilder.
När jag efter några veckor inte hörde någonting besökte jag kansliet, då i en källarlokal i Björken. Den färske kanslisten Thomas Johansson visade på en kartong under ett bord i entrén. Där låg flera hundra nytryckta Jubileumsskrifter.
Han förklarade att man fixat bilder och kompletterat med en text om ishockeyskolan. Svettig i pannan ser jag att de tagit med mina kladdrubriker som varit till för att hålla reda på bladen.
Då jag frågade om jag kunde få ett exemplar vågade Thomas inte ge bort något, ny på jobbet som han var. Till slut fick jag ändå en skrift, men fick för säkerhets skull betala för den. Jag tror det var 10 kronor.
Jag har aldrig sett Jubileumsskriften någonstans efter den dagen. Kanske gick den direkt till tippen. Men jag har i alla fall kvar mitt exemplar, ett köpt exemplar, som ett minne av turerna kring Timrå IK:s 50-årsjubileum 1978.
Texterna jag skrev för över 30 år sedan är väl inga höjdare. Men jag är nog en få idéellt arbetande skribenter som fått betala för att få hjälpa till.
Det är bra att klubbchefen fortfarande är försiktig med pengarna.
Heja Timrå!
Kommentarer
Trackback
