Doftminnen från förr . . . 19 november
Svenskar vill ha spännande och personligt utvecklande jobb (53%). Det berättar Sundsvalls Tidning som refererar till en undersökning av Manpower. Lärare finns som väntat inte med på 10-i-topplistan. Om man nu inte kan räkna polisyrket dit. Polis kommer på plats 9.
Läraryrket borde ligga högre tycker man. Ingen dag är den andra lik och man har ingen aning om vad det är för tokigheter som kommer att hända. Dessutom är det bara 4% som tycker det är viktigt att drömjobbet ger möjlighet till hög lön och bara 2% som anser att yrket måste ha hög status.
Inte heller bland de minst efterfrågade drömjobben finns lärare. Där finns istället arbeten som slaktare, spårvagnsförare och skomakare.
Jag hämtade skor hos skomakaren på Köpmangatan i Vivsta idag på eftermiddagen. Och det är otroligt hur olika arbetsplatser kan dofta. Ett bageri må vara intressant. Nybakat bröd sänder signaler till såväl hjärna, mage och spottkörtlar.
Men att kliva in hos en skomakare. Det doftar hantverk. En förunderlig doft av läder. skinn och professionalism. Och inte "tåbira" som lustigkurrar kanske skulle vilja påstå.
Vi påverkas hela tiden av dofter och vi lagrar doftminnen i hjärnan. Jag glömmer aldrig när jag som barn med tåg eller bil passerade Skutskär på väg från Stockholm till Timrå.
Jag glömmer aldrig lukten i trappuppgången på Multrågatan 130 i Vällingby där jag bodde som barn. För ca tio år sedan stack jag in huvudet i uppgången under en promenad. Och efter 30 års frånvaro var jag i känslorna nästan tillbaka i barndomen. Delar av doften satt kvar.
Jag glömmer heller aldrig lukten när jag som barn på sommaren cyklade förbi Fagerviksfabriken vid Stenhammaren. Sulfitdoften stack i näsan.
Lukten från Wifstavarf och Östrand var lite annorlunda. "Sulfat luktar mat och sulfit luktar skit", sa man. Men de flesta tyckte att det luktade pengar.
Efter nyår flyttar Timråskomakaren till Skönsberg. Hyran är för dyr i lokalen på Köpmangatan. Passa på och gå in och sniffa medan ni kan.
Symaskin 30-tal Pälssymaskin 20 tal
Läraryrket borde ligga högre tycker man. Ingen dag är den andra lik och man har ingen aning om vad det är för tokigheter som kommer att hända. Dessutom är det bara 4% som tycker det är viktigt att drömjobbet ger möjlighet till hög lön och bara 2% som anser att yrket måste ha hög status.
Inte heller bland de minst efterfrågade drömjobben finns lärare. Där finns istället arbeten som slaktare, spårvagnsförare och skomakare.
Jag hämtade skor hos skomakaren på Köpmangatan i Vivsta idag på eftermiddagen. Och det är otroligt hur olika arbetsplatser kan dofta. Ett bageri må vara intressant. Nybakat bröd sänder signaler till såväl hjärna, mage och spottkörtlar.
Men att kliva in hos en skomakare. Det doftar hantverk. En förunderlig doft av läder. skinn och professionalism. Och inte "tåbira" som lustigkurrar kanske skulle vilja påstå.
Vi påverkas hela tiden av dofter och vi lagrar doftminnen i hjärnan. Jag glömmer aldrig när jag som barn med tåg eller bil passerade Skutskär på väg från Stockholm till Timrå.
Jag glömmer aldrig lukten i trappuppgången på Multrågatan 130 i Vällingby där jag bodde som barn. För ca tio år sedan stack jag in huvudet i uppgången under en promenad. Och efter 30 års frånvaro var jag i känslorna nästan tillbaka i barndomen. Delar av doften satt kvar.
Jag glömmer heller aldrig lukten när jag som barn på sommaren cyklade förbi Fagerviksfabriken vid Stenhammaren. Sulfitdoften stack i näsan.
Lukten från Wifstavarf och Östrand var lite annorlunda. "Sulfat luktar mat och sulfit luktar skit", sa man. Men de flesta tyckte att det luktade pengar.
Efter nyår flyttar Timråskomakaren till Skönsberg. Hyran är för dyr i lokalen på Köpmangatan. Passa på och gå in och sniffa medan ni kan.
Symaskin 30-tal Pälssymaskin 20 tal
Kommentarer
Trackback
