bolemacke

Inte för att jag har något speciellt att säga, just nu men man vill ju vara som alla andra. Som de unga liksom. Hänga med typ.

Inte känna sig alltför utanför i dataköret.

Men man är ju för långsam för msn. Och lite skrajsen för Facebook. Jag har ju så svårt att säga nej. Och e-post kan jag ju skicka, men till vilka, och orkar de svara?

Kanske en blogg då? På prov. För mig själv att träna på. För kan Maja, Sigge och Gunilla med sina hundar orka med, så vore det väl...

Jag kan ju ha den som en egen dagbok och inte tala om för nån annan att den finns.

I smyg liksom. Typ.