bolemacke

 

  Under mina 40 lärarår, varav 39 på Böle skola är det bara en klasslärare jag känner till som gått ända in i kaklet, alltså ha klass till 65-årsstrecket. Antingen har personerna erbjudits att gå i förtid, eller också har de fått arbeta i mindre grupper de sista åren.

 

 Min kamp för detta har pågått  i flera år och jag hade turen då någon måste vara pedagogiskt ansvarig för ett antal grundsärskoleelever som av olika anledningar blev kvar på sin grundskola. Det blev två fantastiska år utöver de 38 fantastiska jag redan haft som klasslärare på mellanstadiet. Det har blivit ett sätt för mig att "tagga ner" samtidigt som det inneburit nya utmaningar.

 

  Min sista (?) termin har jag nu varvat arbete på grundsärskolan i Bergeforsen (åk 3-6) och Arenaskolan (åk 7-9). Som tur är har jag där mött fantastiska personer som nästan kompenserat saknaden efter kollegorna på Böle skola.

 

  På särskolan får man vara med om både det ena och det andra. Nu har Jennys äggkläckningsmaskin sett till att "vi" fått över 20 kycklingar efter tre veckors otålig väntan.

  Får man månne elevpeng för dessa? De är ju t o m födda i klassrummet.

  Man undrar hur det ska bli?

  31 arbetsdagar återstår innan en efterlängtad tid som "friherre".

 

  Tron på att få göra som jag vill, när jag vill. Inte kliva upp på morgonen, inga måsten, inga listor. Men blir det så?

 

  Många lärare som gått i pension upplever känslan på söndagskvällen som det allra bästa. Ingen planering, inga förberedelser, inga lektioner.

 

  Å andra sidan sägs att många som gått i pension aldrig har någon tid över. De är alltid upptagna. Det låter skrämmande.

  Jag ska i alla fall inte ta på mig för mycket. I planerna finns att en ny brevlåda ska upp i början på juni. Efter det blir det semester i juni,  juli och augusti. Kanske jag kan hitta på något nytt i augusti. 

 

  Men vilken dag räknar man som första pensionsdagen. Är det dagen man fyller 65? Är det första lediga måndagen? Eller är det när man inte längre får den gamla lönen? Och hur firar man detta i så fall.

 

  En bekant ville manifestera sin första pensionsdag med att göra något han gjorde förr. En nostalgigrej, typ.

Han fyllde vätskebältet och sprang hemifrån Sörberge upp på Södra Berget i Sundsvall. Återfyllde vätskebältet och sprang hem igen. En sträcka på 4,5 mil (!).

 

  Jag skulle kunna göra om samma grej. Utan vätska, men med bil.