All reklam är bra reklam? . . . 28 november 2011

  På tre år förvandlades Nossebro skola från näst sämst i Sverige till bäst. Förändringen kostade inga pengar och ingen extratid för lärarna. 2010 var 100% av niorna behöriga till gymnasiet.
  Receptet var att arbeta i enlighet med vad forsknigen säger. Alla elever skulle vara kvar i klassrummet vilka problem de än hade och målet var individkoll på alla elever. Skulle en elev bli underkänd var det skolan som misslyckats.

  Även jag förundrades när jag i fackpressen läste om miraklet i Nossebro. Fanns det månne några idéer att stjäla. Ambitionen var fantastisk och DN berättar att 220 kommuner av 290 vallfärdade dit.

  Nu visar det sig att fler än varannan elev i Nossebro skola fick högre slutbetyg än vad eleverna hade presterat på nationella provet i matematik 2010. I svenska fick var tredje elev "överbetyg" och i engelska 15%.
  Det ska nu sägas att även andra skolor inte använder det nationella provet som det är tänkt, "Att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning".

  Men det är lite oroväckande och orättvist om vissa skolor låter de nationella proven helt och hållet vara vägledande medan vissa skolor av "någon anledning" gör som de vill.
  Friskolorna är enligt tidningen kraftigt överrepresenterade i sammanhanget.

  Tallbackens friskola i Ljusdal leder DN:s tabell (1 322 undersökta skolor) över skolor som gav högst andel överbetyg jämfört med de nationella proven 2010.
  Deras 80% är en hyfsad siffra.

  Undra var Timråskolorna hamnat?
  Gud så skönt att man slipper sätta betyg
  Än så länge. 

"Böleklassikern" på allvar . . . 26 november 2011

  

  Tänk att det skulle dröja nästan två år innan vi tog tag i vår fina tradition, "Böleklassikern", på allvar. Att tillsammans med minst en kollega, som åskådare bevista fyra matcher i fyra olika sporter inom ett och samma år.

  Thomas och Arne visade vägen i oktober med succématchen mellan Giffarna och Ängelholm och flera kunniga pedagoger gick nu för att analysera matchen Timrå-Linköping i Elitserien.

  Att några av oss bara behövde ca 15 minuter av 60 på åskådarplats, resten i puben, säger en del om den säkerhet och snabba analysförmåga flera av oss besitter.
  Nu väntar Selånger Bandy, Sundsvall Dragons och Giffarna på vårt besök, under devisen "Huvudsaken är inte att deltaga och frysa, utan att titta, fika och mysa".

  För oss sportnördar finns alltså mycket att längta efter. Sedan får vi se matcher också.
  Åtminstone en stund.

Specialare, till vilket pris? . . . 20 november 2011

  I början av 2000-talet läste jag "Handledning och reflektion" på Mitthögskolan, första delen av en Mastersutbildning för pedagoger. Det fanns andra delar av utbildningen som var intressanta men när del två visade sig vara "Forskningsmetodik" tackade jag för mig. Rätt eller fel, men jag ville fortsätta att jobba med elever och handleda lärarstudenter.

  Att jobba 100% i dagens skola och dessutom plugga? Nej tack! Det funkar inte för mig då någonting måste bli lidande.

  Dessutom har man numera förstått att en förbättring av lönen bara är något det pratas om.

  Finns det då någon anledning att dubbeljobba? För trots att karriärvägar som exempelvis möjligheten att utbilda sig till speciallärare finns, står många av utbildningsplatserna tomma.

  Kan det ha att göra med att lönen sällan blir bättre? För visst önskar många pedagoger i dagens skola att få undervisa i mindre grupper.
  Jag med.

Sluta jobba, börja forska . . . 20 november 2011

  När man slölyssnar på radion hajar man ibland till när man tror sig höra något som handlar om ens egen situation.

  "Om du har personal som gör det, fast de inte vill, så blir det mycket dålig kvalitet för de inblandade. Det är viktigt att det är människor som känner att det känns bra, som gör det".

  Jag blir tvungen att lyssna på det igen. Då inser jag att det är Mats Odell, kristdemokraten, som vill ändra reglerna så att vårdpersonal kan säga nej till att utföra abort.
  "Ingen bör utföra moment som de känner ovilja inför".

  Visst är det skillnad på abort och lärarnas ökade dokumentationskrav. Men det hade kunnat röra sig om kommentarer kring den ökade arbetsbelastningen. Fackpressen dräller av nya "konster och möjligheter". Ofta jämförs pedagogerna med läkarna, där man vill att kommunernas bästa lärare ska sluta undervisa och börja forska. Som läkarna liksom. 
 
  Det enda man inte jämför är lönen. 

Mera fira, åtta upp . . . 1 november 2011

  En annan sak att fira denna "tisdagsfredag" är att Timrå kommun lämnat sistaplatsen (290) i Föräldraalliansens grundskoleindex för år 2011. Vi har hämtat igen åtta placeringar (+8) sedan ifjol. Nu ligger vi på plats 282. Sundsvall är 271:a (+12) och Ånge är 94:a (+81).

  Föräldraalliansen Sveriges kommunala grundskoleindex är ett kvalitetsindex som utgår från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex för grundskolan i respektive kommun.
  Kommunerna rangordnas sedan från 1 till 290.

  De kvalitetsområden som används är
#  Måluppfyllelse
#  Pedagogisk personal
#  Övriga hälso- och studiefrämjande resurser
#  Fritidshemmen

  Beräkningarna har hållit på i sex år och ser man genomsnittligt på det hela ligger Timrå på plats 289. Vi håller fortfarande en kommun bakom oss, Knivsta.

  Undrar om Knivsta har någonting att fira? De ligger år 2011 på 280:e plats efter att ha tappat 14 placeringar sedan ifjol. 

Fira "fredag" på en tisdag . . . 1 november 2011

  Jag firar!
  En kollega, som alltid hittar guldkornen i tillvaron, sa att det var fredag. Mysfredag.

  Det är egentligen bara tisdag men chefen har bestämt att jag är ledig imorgon. Jag hade inte riktigt fattat det. Inte sett en enda rad om detta. Bara hört ett rykte.
  Nu firar jag efter en jobbig studiedag, då jag insett att jag inte riktigt behärskar dokumentationstekniken för temaarbeten med utgångspunkt från Lgr11. Hur den nu ska se ut. Det finns ju inget facit, men vissa kan i alla fall.
Inte jag. Och jag gillar inte, att inte förstå.

  Nu firar jag att Bengt Larsson hjälpte mig att slutföra mitt PIM3. Jag fick inte musiken att ljuda som jag ville. Men nu är den på plats.
  En tegelsten borta i alla fall.

  Förutom taxichaufför, brandman och sedan journalist, var nog lärare mitt förstaval efter lumpen. Och lärare var ett fantastiskt jobb och i de bästa stunderna är det fortfarande så.
  Men jag trodde aldrig att jag skulle behöva säga det. Men ska sanningen fram skulle jag nog aldrig valt läraryrket idag. Och det har inget med eleverna och lektionerna att göra.
  Nej, nya arbetsuppgifter kommer oavbrutet och inga uppgifter försvinner. Bara nya krav.

  Kanske känns det bättre imorgon.
  Nu firar jag. Det är "fredag". En tegelsten är i alla fall borta. Men det är många som återstår.
  Tur att eleverna finns.


RSS 2.0