Tji snö, hur kul är det? . . . 27 december 2011
Det finns inte mycket att säga.
Ena dagen snö och pulka, andra dagen barmark och hulka.
Tomten får inte komma in . . . 26 december 2011
Maja och Ebba vill fortfarande inte att tomten ska komma in. Men han får gärna lämna julklapparna. Det var likadant ifjol. Julen har i stort sett gått över och massor av mat har inte orkats ätas upp. Det har varit väldigt lite vara ute p g a halkan och plusgraderna. Snön håller på att försvinna här i Borlänge och förkylningarna måste väl vara på upphällningen.
"Mi nombre es..." . . . 11 december 2011
Lärare ger sig alltför sällan in i debatten om skolan. Det är knappast beroende på
ointresse. Snarare på tidsbrist eller oro för att kritik över den egna verksamheten
ska medföra försämrad löneutveckling.
Skönt då att en vikarie i en DN-insändare den 10 december säger det som många
lärare velat framhålla men inte vågat säga.
Efter att ha konstaterat att resultaten i den svenska skolan i rapport efter rapport
blir sämre och sämre fokuserar han på det verkliga problemet: "Elevernas egna
studievilja".
Han hävdar att studienivån, d v s pluggandet, i Sverige är bland den lägsta i
världen.
Han berättar att han gav en diagnos till en klass som läst spanska i tre år. Av 17
elever var det bara tre som kunde skriva "Jag är" på spanska.
Eleverna får lära sig att det inte hänger på dem själva utan på skolan och att de har
rätt till stöd. Och skolan tvingas sänka kraven och höja betygen. Den skollag som
skapades för 40 år sedan förvandlade skolan till en plats för trygghet, där studie-
resultaten inte var länkade till någon påföljd.
Konsekvensen var oundviklig, eleverna slutade studera, kraven var ju så låga.
De starka gick förstås vidare. De andra, majoriteten, gick också vidare. Fast på
kryckor.
Ansvaret kan inte helt läggas på skolan. Den kan bara "teach", endast eleven kan
"learn", och motivationen infinner sig inte förrän eleven inser att han har huvud-
ansvaret för sin egen framtid.
Många elever verkar gå till skolan för att träffa varandra och umgås. Fråga dem
vad som finns i "den vita mössan".
- Vad heter Tysklands huvudstad?
- Räkna i huvudet 13 x 15?
- Vilket är Sveriges styrelseskick?
Sjung om studentens lyckliga dar ...
Kanske är det så enkelt att eleverna i alla nationer som är framgångsrikare i
skolan än de Sverige helt enkelt "pluggar" mer!
Pratar man mer väl om skolan vid frukostborden i Finland?
ointresse. Snarare på tidsbrist eller oro för att kritik över den egna verksamheten
ska medföra försämrad löneutveckling.
Skönt då att en vikarie i en DN-insändare den 10 december säger det som många
lärare velat framhålla men inte vågat säga.
Efter att ha konstaterat att resultaten i den svenska skolan i rapport efter rapport
blir sämre och sämre fokuserar han på det verkliga problemet: "Elevernas egna
studievilja".
Han hävdar att studienivån, d v s pluggandet, i Sverige är bland den lägsta i
världen.
Han berättar att han gav en diagnos till en klass som läst spanska i tre år. Av 17
elever var det bara tre som kunde skriva "Jag är" på spanska.
Eleverna får lära sig att det inte hänger på dem själva utan på skolan och att de har
rätt till stöd. Och skolan tvingas sänka kraven och höja betygen. Den skollag som
skapades för 40 år sedan förvandlade skolan till en plats för trygghet, där studie-
resultaten inte var länkade till någon påföljd.
Konsekvensen var oundviklig, eleverna slutade studera, kraven var ju så låga.
De starka gick förstås vidare. De andra, majoriteten, gick också vidare. Fast på
kryckor.
Ansvaret kan inte helt läggas på skolan. Den kan bara "teach", endast eleven kan
"learn", och motivationen infinner sig inte förrän eleven inser att han har huvud-
ansvaret för sin egen framtid.
Många elever verkar gå till skolan för att träffa varandra och umgås. Fråga dem
vad som finns i "den vita mössan".
- Vad heter Tysklands huvudstad?
- Räkna i huvudet 13 x 15?
- Vilket är Sveriges styrelseskick?
Sjung om studentens lyckliga dar ...
Kanske är det så enkelt att eleverna i alla nationer som är framgångsrikare i
skolan än de Sverige helt enkelt "pluggar" mer!
Pratar man mer väl om skolan vid frukostborden i Finland?
Reklampauser i skolan? . . . 3 december 2011
Vinterstudion i SvT är för en sportnörd som en riktig julafton med lugna behärskade programledare. Sporthelgerna med TV4 med sina otaliga reklampauser gör mig irriterad. Antagligen är jag för gammal eller för stressad för ett sånt upplägg.
Som tur är kan jag zappa över till Eurosport i hopp om att de inte har reklamavbrott samtidigt. Skönt dock att slippa Peter Jidhe och Patrik Ekwall.
Plötsligt slår det mig tanken att man kanske skulle införa reklampauser i skolan.
Om alla klassrum utrustades med typ "Smartboard" kunde varje kvart avbrytas med 5 minuters reklam. Läraren kunde gå ut och hämta andan och planera för nästa kvart medan eleverna indoktrinerades av något suspekt företag som vill lura dem på deras veckopeng.
Samtidigt drar kommunen och skolan in reklampengar för att hålla verksamheten igång. Sanslöst modernt med reklamfinansierad skola.
Kom ihåg att det var jag som var den som kom på idén.
Som tur är kan jag zappa över till Eurosport i hopp om att de inte har reklamavbrott samtidigt. Skönt dock att slippa Peter Jidhe och Patrik Ekwall.
Plötsligt slår det mig tanken att man kanske skulle införa reklampauser i skolan.
Om alla klassrum utrustades med typ "Smartboard" kunde varje kvart avbrytas med 5 minuters reklam. Läraren kunde gå ut och hämta andan och planera för nästa kvart medan eleverna indoktrinerades av något suspekt företag som vill lura dem på deras veckopeng.
Samtidigt drar kommunen och skolan in reklampengar för att hålla verksamheten igång. Sanslöst modernt med reklamfinansierad skola.
Kom ihåg att det var jag som var den som kom på idén.
