"Favorit" i repris . . . 29 oktober
Arbetsdagar utan elever är lite kravlösare än andra. Inte så att man inte tänker ta till sig information, göra sitt bästa. Men samvaron med lättsamma kollegor är mysig.
Och fika. Och grilla korv.
Men ibland undrar man vilken korvleverantör vissa har. Grillkorv där färgen påminner om blek julkorv, som blir kolsvart bara den hör talas om glöd. Är det månne ett direkt utsnitt av tarmen?
En studiedag i naturen igen. Någon plusgrad, men brasan och solen värmer så småningom upp mängden av klädlager man trasslat på sig. Men vi lär oss massor och far runt i övningarna som stoppade korvar i Böleskogen.
Som efterrätt dyker Naturskyddsföreningen upp med Ann Fredbäck i spetsen. Det kändes tryggt. Temadagar och annat hyss flimrar förbi. Nu kändes allt som förr.
Det var tiden innan kommunaliseringen då vi jobbade häcken av oss utan arbetstidsavtal. För att vi själva ville och hade tid. Inga skrivbordskonstruktioner efter mastodontmöten och planeringshysteri. När förberedelserna för föräldrasamtalen bara tog en halvtimme istället för eoner per elev.
Man nästan förväntade sig att Ingalill, Margareta, Asta, Roland, Gunnar Larsson och Staffan Svensson m fl skulle titta fram bakom buskarna. Men sånt händer ju bara i drömmen.
När vi diskuterar en egen naturskola och naturengagemang börjar ögonlocken hänga tungt på flertalet. Projektansökningar, som någon ska leta på nätet, kommungemensamt material utan nya pengar ...
Och när det frågas vad vi egentligen vill ha för hjälp vill en del säga: "få tid, slippa ständigt uppgraderade produkter av IUP och skriftliga omdömen, papper, papper, utvärderingar, diagnoser, papper, papper, ......"
Vi önskade att föräldrar ofta vistas i naturen med sina barn. Precis som Kerstin Jennehag berättade om sin morfar som lärde henne allt som fanns att veta om naturen. Under hennes skoltid gjorde skolan inget skogs-hokus-pokus trots att skolan nästan låg mitt i skogen.
Idag måste skolan göra det för att inte alla föräldrar orkar prioritera sina barns behov av att vara och lära av naturen. Men det är klart, visst mår både lärare och elever gott av frisk luft. Och en och annan pedagogisk övning är väl helt OK för att ge eleverna verklighetsanknytning. Hoppas bara att alla har lämpliga kläder.
För även vuxna kan frysa. Dock inte Helena, som vinner med sju lager på överkroppen. Hur hon kommer att se ut när temperaturen närmar sig minus 20 vågar man inte tänka på. Michelingubbe?
Hej!
Kul att få vara med trots att tiden runnit ut för aktivt arbete, dvs betalt! Vi ställer gärna upp från Naturskyddsföreningen.
Synd att journalisten inte hittade något att skriva om från vårt möte. Lärargruppen var verkligen down! Är det för att ni är så överhopade med arbete, som kanske inte känns meningsfullt.
Jag håller med om att det får bli skolan som står för mycket av uteaktiviteterna.
På Bergeforsskolan kom de fram till att det är nuvarande föräldragenerationen som är en förlorad generation. De är inte ute själva så mycket, men varför? Det blir då mitt ansvar, eftersom det är föräldrarna som inspirerar. Antingen har det blivit för mycket eller för lite när de var små.
Jag hoppas verkligen att det blir någon fortsättning med inspirationsdagar. Kanske kan det då dyka upp fler från den gamla goda tiden. Behöver ni en extra vuxen med ut i skogen, så hör av er!
Visst känns det skönt att inte behöva ta något ansvar för dagens skola. Får bra insyn genom Hanna, hennes två killar och Lottas två tjejer. De täcker in förskoleklass, år 5, år 7, år 7 i friskola och år 1 på Mikael Elias.
Tack för igår!
Ann
Ann>> Ja det är verkligen ditt ansvar ;). Vi får se om Maja över huvudtaget nånsin kommer att få vara ute efter vad jag har fått uppleva med dig och pappa! Jag minns bl.a. en fågelexkursion...
