bolemacke

 

  När Gene Simmons plötsligt skjuts upp 20 meter och hamnar ovanpå belysningsramperna med gitarr och krigsmålning, då vaknar jag till.
  Det exploderar och ryker och ett fullsatt Madison Square Garden är i extas. Det är deras grabbar på scenen.
 Det är Kiss.

  Peter Lindberg och jag förstår att biljetterna vi köpt inte var på de allra bästa av platser. Bara 25 dollar men inte trodde vi att vi skulle hamna strax bakom scenen, högst uppe vid taket.
  OK, vi hörde och såg allt, men lite snett bakifrån. Och storbilden som hängde från taket var som tur var transparant. Vi såg allt men bakvänt. Det innebar att alla gitarrister blev vänsterhänta.

  Det stod fotoförbud på biljetten och som ny i den stora staden lämnade vi kamerorna hemma. Alla andra fans hade dock tagit med sig sina. Shit!
  Hörselskydden räddade min hörsel redan vid förbandet. En sanslöst skrikande hårdrocksgrupp, "Buckcherrys", från Los Angeles. De kunde ha stannat kvar där.

  Trots hög ljudvolym, öl och popcorn fick jag kämpa för att hålla ögonen på glänt. Dagen med flyg och tidsomställning medförde att konserten slutade 23.00 New York-tid. Men svensk tid var då 05.00. Ganska sent med andra ord. En lång dags färd mot natt.

  Kiss är stora. Kiss är kultur, men de spelar egentligen inte min musik. Att fyra personer kan vara så skickliga och låta så mycket är otroligt med Gene Simmons ovanpå ljusramperna och Paul Stanley åkande på en lina tvärs över den fullsatta magnifika kokande arenan. Där spelar han vidare på en roterande scen.
  Sista halvtimmen sprutar konfetti över fansen från ett tiotal "papperskanoner". Och publiken står upp och sjunger med i alla låtar, bl a "Heaven´s on fire" och "Detroit rock city".  
  Och Paul Stanley skriker med sin gälla stämma "We are Kiss and this is Kisscountry" och hela Madison Square Garden jublar.

   Med 100 miljoner sålda skivor i ryggen kan gubbarna fortfarande. I Sverige har de varit nio gånger. Senast 2008 då de 32 500 biljeterna på Stadion sålde slut på 20 minuter.
  Peter och jag köpte vår biljett konsertdagen. Haha.