bolemacke

    

När jag var liten, jag tror det var innan kameran fanns... Det var i alla fall över 50 år sedan. Jag var i Handöl.
  Stockholmspolisen hade en stuga där och i den tillbringade vi tillsammans med andra familjer en vintervecka. Jag tror även att vi var där en sommarvecka. Vid foten av Snasahögarna.
  Vi åkte tåg och en gång försvann en polletterad resväska, så jag fick åka skidor i "finbyxor" och långkalsonger hela veckan. Bl a en dag i Storliens slalombackar. Det var ingen succé.
  På sommaren fick jag vara med om att fiska röding med utter på Ånn. Och vi korsade Handölan på hängbroar i karolinernas fotspår.
  Jag hade en skokartong hemma under min säng där jag sparat spill av täljsten jag plockat vid Täljstensfabriken.
Det var fantastiskt att kunna skära med morakniven i stenbilarna. Det tyckte både jag och mina skolkamrater.
  Att man gjorde kaminer lärde jag mig men inte att man kunde använda stenen för matlagning.

        

  Det är lika fantastiskt varje år. Utskuren biff på ugnshet täljsten. Och rösti. Efteråt varma hjortron och glass. I partyrummet, i tornvillan.
 
  Att koppla av en vecka hos Jan och Helena i Åre/Mattmar är som en saga, en julafton. Jan, den perfekta värden, "hotell"-ägaren, aktivitetsledaren, privatchauffören, materialförvaltaren, lagerchefen, vaktmästaren, maskinchefen, ekonomiansvarig, bokningscentralen, sängkamraten m m m m och hans Mys-Helena, planerare och alltid lika fräsch och fantastisk.

        

  När alla hjälps åt kan det aldrig bli fel. Och när Hasse spelar gitarr så kökspersonalen gråter lägger de ner extra kärlek vid matlagningen. Ingenting kan bli fel.
  Och när vi måste checka ut från Jämtland har Jan i vanlig ordning fixat färdkosten åt var och en. Grillad kyckling, chokladpudding, smörgåsar, vin och vatten.
  Vad var det jag sa... Ingenting blir fel.

  Tack för en härlig lillsemester. Till nästa år ska jag dock snacka med meteorologerna.