bolemacke

   

  Det kan blåsa här på Korsika. Ja, det kan det väl göra överallt men här pratar vi blåsa.
  Flygplatsen här på Calvi kan inte användas av större plan. Piloter måste ha en speciell licens för att få landa och flygplatsen trafikeras bara av det lokala flygbolaget. Allt på grund av de hårda och byiga vindar som figurerar i dalgångarna mellan bergen.
  I viken nedanfor Citadellet ligger en B 17, ett bombplan från andra världskriget, som inte orkade ända fram till flygplatsen. Numera fungerar planet som ett mål för dykare.

  Här steker solen på oss men promenaderna har hittills fått ske i fällknivsstil. Det blåste i söndags så att vi höll på att blåsa av klipporna när vi vandrade norr om Calvi. På måndagen i L'lle Rousse blåste det enligt tidningen 80 km/h. Det fanns ingenstans att gömma sig. Det blåste visst från alla håll.
  En någorlunda vindstilla, solig restaurang hittade vi. Tyvärr med en oförskämd kvinnlig servitör. Sådant servicefolk finns det tydligen över hela klotet. Ofta med fransk accent. Närå, jag har inga fördomar. Bara otur.

 Vi tog tåget, 42 minuter från Calvi till L'lle Rousse. Pendeln, 6 euro enkel resa och vi var inte ensamma. Gamla rälsbussar från 50-talet. Och Peter for igenom ett säte. Fantastisk utsikt hela resan mot ett skummande hav.

  Här finns inte mycket att köpa. När vi kom fram gjorde stan siesta och affärerna öppnade igen sedan vi åkt hem.
  Mest besviken var Villy som missade några läckra bakverk han sett när vi kom.