Vandring och Pietra . . . 27 september 2010

   
 
  På Korsika ska man vandra. Nu är det gjort. Eller ...

  Trots storblåst blev det första dagen en 4-timmars vandring från Calvi till en udde med fyren Revellata. En bergsterräng med fantastisk utsikt, vegetation och vikar med klart vatten. Kortbyxor, linne och joggingskor.
  Vandringen gav mersmak trots vår höga ålder. 

  Vi passerade stigar som fick mig att tänka på Jesus och lärjungarna i Getsemane på Oljeberget.
  Som orienterare har jag flåsat på mången stig utan att få liknande tankar. Detta var speciellt, underligt.

  När vi kom ut i den vidsträckta buskterrängen, macchian, var det lätt att känna sig liten. Bergen runt ikring var mäktiga och bergen var i alla riktningar. Ett otroligt scenario, som gör att människor gärna återvänder.

  Jag längtade mest efter en öl, Pietra, en lokal historia och vår favorit. Nu kan Norrlands Guld slänga sig i väggen. 

     

     

     

Kommentarer
Postat av: Kerstin W

Gissa om jag blir avundsjuk. Revellata mmmmmm....

Kan se det framför mig. Kom först nu på att jag glömde skicka boken!! Önskar er en fortsatt fantastisk vecka!

2010-09-27 @ 17:55:57
Postat av: Mamma Kerstin W (namnet redan taget;(

Åh så fantastiskt det låter! Verkligen jättekul att höra hur ni har det!

2010-09-27 @ 21:40:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0