bolemacke

 

  På min arbetsplats har vi lite knapert med läromedel, alltså böcker att sätta i händerna på eleverna. Så att de själva kan läsa och reflektera. Att själva sätta sig in i skeenden vi diskuterat eller sett på film. Liksom träna sin läsförmåga.

  Visst innebär de nya tiderna möjligheter utöver det vanliga att vidareutveckla sina intressen med hjälp av internets stora kapacitet, men då måste man ju liksom kunna läsa, och sovra.

  Jag har som mellanstadielärare t ex vid åtskilliga tillfällen på olika sätt presenterat 1600-talet, Gustav II Adolf och det 30-åriga kriget, och slagen vid Breitenfeldt och Lutsen. för eleverna.  Men ingenstans har de svenska historieböckerna jag läst berättat om hur svenskarna behandlade sina tyska fångar när de nådde Berlin under 30-åriga kriget.
  Det berättar däremot vår stadsguide när vi står där på Gendarmenplatz, ett 20-tal turister från olika delar av världen. Och vi svenskar känner oss lite dumma.

  "Svenskarna ställde upp de tyska soldaterna på rad och sköt dem genom huvudet. Dog de inte på en gång fylldes de med kloakvatten och man tryckte in en träbit i munnen på dem. Dog de inte då heller hoppade soldaterna på deras magar tills de sprack."