bolemacke

     

  Jag har blivit kompis med "Kolingen".

  När jag var ca 13 år var jag på en bondgård i Byholma nära Grisslehamn i Roslagen. Tillsammans med "Benet", Bengt Serneblad, tillbringade jag några veckor där för att sedan avlösas av en annan gammal klasskamrat, Ove Kjellqvist.
  Mina minnen från gården är idag en aning diffusa men jag kommer ihåg att bonden själv hade protes på ett ben. Vi högg ved i en stor roterande vedklyv och jag fick halsfluss och fick åka hem i förtid.

  Men det starkaste minnet är den bag vi förvarade våra smutsiga forbollsstrumpor i under en av sängarna. Stora sommarskrattet fick vi varje gång vi gläntade på dragkedjan och doften spreds i rummet.

 Igår, 50 år senare, befinner jag mig i Grisslehamn igen men nu bara för att njuta doften av hav, sommar och rökt fisk. Vi besöker hamnen, marinan, kapellet och Albert Engströms ateljé och museum.

  Kristin badar i viken nedanför ateljén, Andreas vinner äventyrsgolfen i marinan och Louise köper två surdegslimpor för 120 kr.
  En limpa för 60 kronor. Må den vara god. Eller är det meningen att man ska ställa upp den i fönstret som roslagssouvenir?