bolemacke

"Fagerstranden" i regn och rusk . . . 1 september 2012

  

 

 Jag känner mig lite grand som urfagervikare när Fagerviks nya rekreationsområde invigdes med pompa och ståt. Operasångerskan Anna Hanning sjöng, Timrågymnasiets estetelever dansade och Korpen gympade i regnet.

  Konferencier Dag Jonzon uppmanade publiken att göra åkarbrasor för att hålla värmen. En omöjlighet då alla kramphöll sina paraplyer för att inte förlora dem i blåsten.

 

  Kommunalrådet Ewa Lindstrand och landshövding Bo Källstrand avtäckte ett industrimonument gjort av gamla bjälkar från Fagervikssågen. Sedan planterade de buskar.

 

  Gustav och Anita Forssell som gjort de 18 historiska tavlorna på fältet skämtade, med hänvisning till det nya monumentet, om kommunens centrala plats i södra Norrland (XYZ).

  - Nu har vi Y-et vid Midlanda, X-et i Fagervik och Zäta i Ishallen. 

 

 

 

  Den mest intressanta minnestavlan för mig är den uppe vid den rivna samlingslokalen "Stenhammaren". Där finns ett foto och text från farfars 50-årsdag från 1946. Farfar Gunnar var reparatör på Fagerviksfabriken.

  Vid skylten träffar jag, Olle och Evald, mina farbröder, och deras fruar Ann-Marie och Gunnel. Hela tjocka släkten finns på bilden och mamma och pappa i första raden.

 

 

  Fagerviks före detta industriområde har sanerats för 140 miljoner kronor på en yta av cirka 50 fotbollsplaner.

 

  Ewa Lindstrand avslöjade att namnkommittén fick ta till ett extra möte för att spika namnet "Fagerstranden". Det tyckte Dag Jonzon var snabbt ändå för ett "så viktigt" beslut.

  En gång intervjuade han en indianhövding som sa att innan man tar ett viktigt beslut ska man först fundera i sju generationer.

 

 

Kul att se bilden. Jag var väl knappt 1 år då. Undrar vem som tog hand om mig? Mormor och morfar kanske.

Tack för din trevliga kommentar. Berätta om din egen relation till området. Varför kom du till invigningen? Med vänliga hälsningar Gustaf Forssell