bolemacke

 

  Att människans luktsinne är sämre än djurs är en myt. Istället blir arter duktiga på att känna igen lukter som är viktiga för dem, för människan t ex mögel och choklad. Det påstår en luktforskare i veckan.

  Ny forskning visar att vi kan känna igen en biljon dofter. En märkbar ökning från den forskning som gjordes på 1920-talet, som redovisade 10 000 olika dofter.

 

  Inget sinne skapar så skarpa känslor som vårt luktsinne. Hur vi uppfattar lukt styrs av våra erfarenheter. Positiva erfarenheter gör att vi tycker att saker luktar gott. Dessutom blir vi lugnare och känner oss mer behagliga när vi befinner oss i miljöer vi tycker luktar gott.

  Blir du harmonisk av bulldoft, så baka!

 

  På motsatt sätt blir kroppen mer vaksam av något som luktar illa, t ex härsken mat. Då sätts larmsystemet igång. Och det är ju det som är meningen med luktsinnet. Det ska få oss att agera, skriver tidskriften "Må bra".

 

  Under några veckor sommaren 1964 var jag som 14-åring tillsammans med "Benet", Bengt Serneblad, dräng på en gård i Byholma på Singö, norr om Grisslehamn. Jag minns att vi klöv ved med en jättestor vedklyv och fick bevittna en makaber grisslakt. Men framför allt minns jag den bag med svettiga, smutsiga strumpor "Benet" och jag hade samlat under min säng.

 

  Ibland lättade vi på dragkedjan och körde ner näsan. Sedan tappade vi andan, dog lite grand och skrattade tills tårarna rann. Det kan ha varit den ohyggliga doften av strumporna som gjorde att jag fick halsfluss och fick åka hem i förtid.

 

  Lantluften är inte alltid så frisk som man tror.