bolemacke

  Läser i tidningen att svenska kyrkan fortsätter att tappa medlemmar. Jag tycker det är tråkigt, då jag upplever att kyrkan ställer upp för många som har det svårt.

 

  Flera av oss 12 lärjungar i Mattmar skulle passa utmärkt i prästyrket, väldigt sociala och med en svada utan like. Själv vet jag inte om det är min grej. Visst gillar jag vin, kaffe och kakor men jag vet inte om det är tillräckligt.

  Och inte har jag gått i Söndagsskolan heller till skillnad mot de flesta andra. Jag är dock konfirmerad i S:t Tomas kyrka i Vällingby 1965, nyklippt i kåpa utan krage.

 

  Religiösa samtal dyker ofta upp på vårt After Ski. Lars, med erfarenhet från Söndagsskolan, skulle med lätthet  kunna avancera till prost, både med tanke på utseende och kunnande. Jag tror det var han som en kväll lärde oss en del om Gud och Sankte Per:

 

  "Sankte Per satt och vaktade Himmelens Port när en präst och en busschaufför knackade på. Det fanns bara en plats kvar i himmelen så bara den mest gudfruktige fick komma in. Prästen, som tog för givet att platsen var hans, berättade om sitt tuffa arbete för att få några fler att komma till sina gudstjänster.

  Sankte Per lät busschauffören ta platsen. Orsaken var att alla hans passagerare oavbrutet  bad till Gud varje tur chauffören gjorde med sin fullsatta buss. Det blev hundratals bedjande. Varje dag."

 

  "Vid ett tillfälle fick Messi, Ronaldo och Zlatan träffa Gud. Messi skröt över sina många priser och att han nu har målrekordet i Barcelona, och han fick sätta sig vid Guds högra sida.

  Ronaldo skröt över att han var världens rikaste fotbollspelare med en förmögenhet på över 1,3 miljarder kronor och dessutom hade han ju vunnit Guldbollen som världens bästa fotbollspelare 2013. Han fick slå sig ner till vänster om Gud.

  När det var Zlatans tur stirrade Zlatan på Gud. Efter en stund säger Zlatan till honom:

  - Du sitter på min plats!

   

 

  Snacka om att Lars har säkra kontakter "von oben".