bolemacke

  Gerd utrustar Marit med flagga och solhatt för det är hennes dag. Hon bestämmer dagens innehåll och har inför vår ankomst bäddat våra sängar med vin och tilltugg.

 

   Hotellet "Dear Lisbon" med bara 18 trevliga rum bjuder på en överraskande riklig frukost. Vi tar spårvagn 28 från torget "Praca de Luis Camoes". Lagbild tas framför vagnen innan färden mot slottet "Castelo de Sao Jorge" för att blicka ut över Lissabon. Att åka spårvagn tar ofta längre tid än att promenera samma sträcka då bilarna utnyttjar samma utrymme.

 

  Under vandringen beundrar vi bl a alla kakelklädda hus, en urinoar och tar en portvinsshot. Vi har läst om att krogarna ställer fram tilltugg man inte beställt som man sedan måste betala. Så sker också på den "guldkrog" där vi stannar för lunch. Servitören blir sur för att vi bara beställer en rätt och för att han måste plocka bort tilltuggen. Däremot sitter vi och imponeras av kockarnas arbete med våra smårätter. Visst blir det gott men det känns skönt att gå därifrån.

     

  Vi köper härligt fikabröd som vi tar med till hotellet. Tallqvists och Hermanssons saknar varmvatten och vid poolen (16 grader) som bara bebadas av Gerd, Marit och Christina, delar vi några vinflaskor innan vi går till Marits valda restaurang. Lite språkförbistring kring förrätter reds ut av glada servitörer och maten är bra.

 

  Väl tillbaka på hotellet hittar inte Lindbergs och Hermanssons sina nycklar. Efter diverse resultatlösa akutsamtal gräver Louise fram nycklar längst in i en skrivbordslåda i den obemannade receptionen.