bolemacke

 

  Åker man till Spanien måste man ju äta tapas. Så gjorde också vi på "Tapas Galileo", ett litet ställe Willy hittat i mobilen. Vi köar en kvart innan de öppnar kl 20, men vi blir inte besvikna. Vi delar på laxtartar, chorizo i stark cavasås, porkcheek, lammkött och storkalops.

  Dagen efter hittar Willys mobil en argentinsk restaurang, "El Churasco", för att han och Lars längtade efter en riktig köttbit. Helst samma köttbit de fick förra gången de var på Gran Canaria. Peter såg till att köttet blev perfekt på bordsgrillen.

   

  Det var inte helt lätt att hitta matställen som serverade det lokala käk jag googlat fram från öarna. Hela veckan hade jag sökt något ställe som serverade "Papas arregados", kanarisk potatis som kokas med skal i väldigt mycket salt med kryddiga såser (mojos).

  På hemvägen från restaurangen "D`Avola", där vi åt tonfisk till Lars förtvivlan, upptäcker jag en stor skylt på en tvärgata nära hotellet som vi passerade flera gånger per dag. Efter en veckas letande.

  Nu var det i senaste laget. Det var lite som "Papas Bodega" över alltihop.

 

  Värsta käket var snabblunchen i duggregnet på vår hotellgata "Fernando Guanarteme". En spansk omelett, "tortilla baguette".  Varför jag försökte äta den vet jag inte. Tur att det fanns öl att skölja ned maten med.